linaschultzberg

Jag har saknar att fylla min blogg med tankar och ideer, upplevelser och skratt, dagarna i ända. Jag har många gånger funderat på om den inte borde återupplivas, för att spara mitt liv i textformat, för att framkalla en del bullriga garv i senare dagar då jag tittar tillbaka på mitt livs levande liv. Det borde den naturligtvis ha gjorts redan i början av 2010, få dagar efter att den föregångna stängdes ner. Pånyttfödas alltså. Att jag skriver ett inlägg nu är ingen garanti på någonting. Detta är bara ett testinlägg, för att göra vad tester borde göra. Testa. Kanske fortsätter den i en evighet, kanske rinner bloggandet ut i sanden för alltid. Jag vet inte, så ingen vet. Det får bli vad det blir, precis som jag lever mitt liv just nu. Lite så som jag känner. Dit vinden blåser blåser jag (tills vidare), och jag trivs med det (också tills vidare.)